Ja tänke ta och skriva ett inlägg om Glaumur. Men tänkte ta och berätta varför han kallas "hugge" först så slipper jag skriva glaumur .... Min kompis var och hälsade på och jag skulle då visa henne Glaumur och presenterde honom då med sitt namn (hon är ej häst intresserad) och då kollar hon konstigt på mig och säger "heter hästen Hugglimur" ? och jag börja asgarva åt henne och sen dess har han kallas för Hugge (förkortning) och måste säga at det namnet passa honom utmärkt! 

 

Ja vi köpte honom då 2009 tillsammans med Jeanette och hennse dotter och vi delade på honom först men sen ville i emma rida längre så då red endast jag på honom.Han var 18 när vi fick honom men han var pigg som en 11 åring , och grymt stark men han är rena säkerheten själv. Han är inte rädd för något. så han var/är på det sättet väldigt bra. När han kom kunde han i princip bara tölta och om de gick fort springa in i galopp. Men envis som jag är tränade vi i flera veckor på att kunna trava och han har faktiskt ganska fin trav. som jag skrivit tidigare var jag väldig rädd av mig förr men med hugge kände jag mig säker. Han stack med mig ordentligt en gång och då var  jag livrädd. Annars i galoppen gick det väldigt fort och just för att han ärvar så stark orkade jag inte göra något speciellt motstånd. och tyvärr gick han på turridning innan han kom till oss och han är sönderryckt i munnen , han kan vara väldigt fin och mjuk om man jobbar mycke men annars är det som a hålla i sten. men jag fick iaf mycke större självförtroende med honom , red lektioner och hade super kul tillsammans , sen hände branden och de blev paus men fortsatte rida på våren men ju mer jag red så kände jag endå att jag ville gå vidare lite , men jag hade aldrig en tanke på att rida en annan häst, haha helt stört men sen åkte jag på ridlägret och då kom gandur in i bilden och när jag då ville börja tävla hamnade han lite på sidan. Men nu har min lillkusin börjat rida honom och det känns verkligen superkul!

 

De minnen jag har tillsammans med den hästen är sjukt , även fast jag många gånger svurit åt honom är han vägrat följa med i hagen eller när han bara sprungit utan att lyssna på mig vet jag inte hur många gånger jag har sagt att jag älskar honom för att han går så fint och bara finns där för mig. De gånger då jag gråtit och kramat honom och vet att han finns där. Han är och kommer alltid att vara min bästa vän och jag kommer alltid att älska honom.

 

idag rids han som sag av min kusin och man märker att åren tagit sin rätt , han är mycket lugnare och snubbligare men han töltar på superfint som vanligt , går som en klocka. Och min kusin ska tävla honom i tölt , (t8) på ridhuskampen och jag tror de kommer gå jättebra trots att han är 21 bast. det ska bli jätteroligt att se faktiskt! haha lille gubben har nog varit riktigt fin en gång i tiden men man kan inte direkt säga att han är snygg , eksem och allt ;) men kollar man in i hans ögon ser man äkta skönhet! haha vi klippte faktiskt av manen då han bara hade ett par tussar kvar så han ser nu ut som en fjording ;) men något som verkligen är snygg med hugge är hans färg , på vintern är han kolsvart , så himla fin , inte den tråkiga bleksvarta utan riktig svart , syns kanske inte så bar på bilderna men i verkligheten så,  blev en lååång text men han är verkligen speciell så då behövdes det ! 

 

Bästa killen!